Drönar digest

Drönare sänkte lastfartyg i Bulgariens ekonomiska zon, tio sjömän saknas

Två handelsfartyg träffades av drönare omkring klockan 03 lokal tid den 6 oktober, cirka 70 sjömil (130 km) öster om Bjala i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon. Det Togo-flaggade lastfartyget Alfa Watan sjönk. Tio besättningsmän saknas, och sökandet avbröts den 7 oktober utan att någon hittats.

Det Palau-flaggade fartyget Able, lastat med vete, började brinna efter att en havsdrönare träffat aktern, enligt Euronews. Alla 18 ombord räddades av en bulgarisk färja. Två skadades och fördes till sjukhus i Varna.

Premiärminister Rumen Radev kallade attacken ”absolut oacceptabel”. Ingen stat har tagit på sig den. President Zelenskyj har enligt Novinite sagt att ukrainska och bulgariska flottan gemensamt fastställt att Ryssland låg bakom. Radev har förnekat att Sofia dragit den slutsatsen, men sagt att utfallet ”logiskt” pekar mot Ryssland. Ryska ambassaden uppger att fartygen inte var bland de mål som ryska styrkor angrep den natten. Bulgarien har bett EU:s sjösäkerhetsbyrå Emsa att analysera vrakdelar.

Radev har sagt att attacken inte motiverar konsultationer enligt Natos artikel 4 eller 5, eftersom ingen av båtarna var bulgarisk och den ekonomiska zonen inte är territorium.

Varför det spelar roll: attacken visar hur havs- och luftdrönare kan slå mot civil sjöfart nära Natos territorium, i en gråzon där ansvar och folkrättslig status är svåra att fastställa.

Motstridiga uppgifter: uppgifterna om vem som ligger bakom attacken går isär.

JIATF-401 väljer fyra laser- och mikrovågsvapen för drönarskydd av baser

Joint Interagency Task Force 401 (JIATF-401), Pentagons samordnande insatsstyrka mot små drönare, har valt fyra system för ett pilotprogram med riktad energi. Det amerikanska försvarsdepartementet meddelade valet den 5 oktober.

Systemen är AeroVironments palletiserade högenergilaser P-HEL, Epirus högeffektsmikrovågssystem Leonidas, Kords laser Firefly och Boeings Compact Laser Weapon System. De ska prövas under verkliga driftförhållanden för att mäta prestanda, underhållsbehov och kostnad, i samordning med U.S. Northern Command, försvarsgrenarna och luftfartsmyndigheten FAA. Fem baser pekades i maj ut för piloten, bland dem Fort Bliss i Texas och Naval Base Kitsap i Washington. Det framgår inte vilket system som hamnar var, och inget kontraktsvärde har angetts.

Ytterligare skjutprov med laser- och mikrovågssystem planeras vid Dugway Proving Ground i Utah i december. ”Det finns ingen silverkula eller universallösning mot drönarhotet”, säger JIATF-401:s chef, brigadgeneral Matt Ross (översatt).

Varför det spelar roll: riktad energi ses som ett sätt att pressa kostnaden per bekämpning mot billiga drönare. Piloten ger data om hur systemen fungerar i vardaglig drift, inte bara på provplats.

Ukraina uppger att interceptordrönare fällt jetdrivna Geran-drönare

Ukrainas försvarsminister Jevhenij Chmara säger att fem inhemskt tillverkade Bars-interceptordrönare förstört fem jetdrivna luftmål i en stridssituation, enligt Ukrinform den 11 oktober. Resultatet analyseras nu för att skala upp produktion och användning. Chmara uppger också att hundratals automatiserade kanontorn används mot jetdrivna drönare. Urvalet är litet och uppgifterna är inte oberoende verifierade.

Den 8 oktober uppgav en representant för volontärorganisationen Wild Hornets till NV att deras nya interceptor Sting S träffat omkring tio Geran-4 och flera Geran-5, jetdrivna varianter av Shahed. Massproduktion ska enligt organisationen kunna starta inom en månad efter avslutade tester. Pris och volymer anges inte.

Enligt ukrainska flygvapnet, citerat av NV, sköt Ryssland upp omkring 350 höghastighetsdrönare i juni och cirka 3 500 i september. Den amerikanska tankesmedjan ISW bedömde den 7 oktober att jetdrivna Geran tar sig djupare genom ukrainskt luftförsvar än de propellerdrivna.

Varför det spelar roll: jetdrivna attackdrönare kräver betydligt snabbare motmedel. Billiga interceptordrönare som klarar dem skulle förändra kostnadskalkylen i luftvärnet.

Påstående: uppgifterna kommer från ukrainska myndigheter och organisationer och är inte oberoende verifierade.

Amerikanska armén samlar autonoma system i nytt kommando, kongressen vill ha spärrar

Den amerikanska armén har tillkännagett Futures and Autonomous Systems Command (FASCOM), som ska samla arméns arbete med obemannade system och prioritera autonomi. Beskedet kom dagen efter att försvarsminister Pete Hegseth presenterat Autonomous Warfare Command, skriver Defense One den 9 oktober. FASCOM leds av en anskaffningschef och kan bli arméns komponent under det nya kommandot.

Enligt ett memo från tillförordnade arméministern Adam Telle ska en särskild anskaffningsansvarig för autonomi utses. Finansieringen hänger enligt bedömare på ett budgetpaket i kongressen, och utan det kan armén behöva vänta till budgetåret 2028. Mer väntas på arméföreningen AUSA:s symposium i Washington som inleds 12 oktober.

Samtidigt har flera bestämmelser lagts in i förslaget till årlig försvarsbudget, enligt WUNC/American Homefront den 8 oktober: mänsklig tillsyn över AI-styrda vapen, förbud mot AI i beslut om kärnvapen och krav på att Pentagon sparar data om beslut som fattats med AI-stöd. ”Det här är frågor vi ännu inte hanterat här i kongressen”, säger senator Mark Kelly (översatt).

Valkyr bekräftar första FMV-kontraktet, Hildr ska testas i vinter

Valkyr Defense Systems i Malmö uppger att bolaget fått sitt första kontrakt med Försvarets materielverk (FMV). Det gäller ett pilottest, inte en upphandling, av systemet Hildr, enligt ett pressmeddelande från bolaget som Evertiq återgav den 7 oktober. Inget kontraktsvärde anges.

I förra numret var uppgiften om pilotordern obekräftad. Nu bekräftar bolaget själv. Drönar digest har inte hittat något offentligt uttalande från FMV.

Hildr är enligt Valkyr ett autonomt system för närskydd mot FPV-drönare, som med sensorfusion upptäcker, klassificerar och bekämpar drönare på nära håll. Det kan enligt bolaget monteras på fordon, markrobotar eller fasta platser som vattenverk och flygplatser. Testet ska enligt bolaget genomföras i svensk terräng i vinter, inför ett eventuellt framtida upphandlingsbeslut.

Valkyr har nyligen genomfört en nyemission och planerar ytterligare en i höst eller vinter för att finansiera förserietillverkning våren 2027. ”Det är en utmaning att som startup navigera försvarsindustrin med dess tillståndsprocesser och säkerhetskrav”, säger vd Peter Arndt.

Obekräftat: uppgiften om kontraktet kommer från bolaget och har inte kommenterats av FMV.

Finska Sensofusion tar in 300 miljoner euro vid börsnotering i Helsingfors

Finska Sensofusion, som utvecklar system för att upptäcka och bekämpa drönare, har genomfört sin börsintroduktion på Nasdaq Helsinki. Erbjudandet blev flera gånger övertecknat av finska och internationella investerare, enligt bolagets pressmeddelande den 8 oktober.

Priset sattes till 16,41 euro per aktie. Bolaget får omkring 300 miljoner euro (cirka 3,4 miljarder kronor) om övertilldelningsoptionen utnyttjas fullt ut, och börsvärdet blir omkring 1,6 miljarder euro (cirka 18 miljarder kronor). Handeln på prelistan startade omkring 9 oktober, och på den reglerade marknaden väntas den starta omkring 13 oktober under kortnamnet SENSO. Antalet aktieägare väntas bli över 21 800.

Pengarna ska enligt bolaget finansiera ett investeringsprogram riktat mot kunderna. Huvudägaren Haave Oy har förbundit sig att inte sälja aktier på 720 dagar. ”Jag är tacksam för det starka stöd vårt bolag fått från en så stor grupp investerare”, säger vd Tuomas Rasila (översatt).

Varför det spelar roll: noteringen ger ett mått på hur investerare värderar C-UAS och tillför ett nordiskt bolag kapital för att växa i en marknad där efterfrågan ökat snabbt.

Nato använder snabbspår för första gången, sju bolag får motdrönarkontrakt

Natos högkvarter har för första gången använt DIANA:s Rapid Adoption Service, en tjänst för att snabbt pröva ny teknik med användare inför upphandling. Sju kontrakt har gått till bolag från sex allierade länder, enligt danska Robotto som fått ett av dem. Bolagets pressmeddelande publicerades 7 oktober och Nordic Defence Sector skrev om det dagen därpå.

De övriga mottagarna är enligt Nordic Defence Sector Milliray, Dronetag, Arcani, Aerix Systems, NeuralAgent och Mara. Robotto från Aalborg utvecklar autonomimjukvara för obemannade flygsystem. Tekniken ska valideras tillsammans med operatörer i experimentet Drone Shield 2026 i Tjeckien, och resultaten ska ge allierade underlag inför upphandling. Kontraktsvärdena har inte offentliggjorts.

Kontrakten finansieras via Natos program mot terrorism och härrör från det motdrönarpaket som generalsekreteraren presenterade i oktober 2025. De kopplas också till initiativet Drone Edge, där allierade enligt Robotto planerar att investera över 40 miljarder dollar (cirka 400 miljarder kronor) i motdrönarförmåga under fem år.

Varför det spelar roll: snabbspåret ska korta vägen från test till inköp, något som länge setts som en flaskhals för små innovationsbolag.

Obekräftat: bygger på bolagets pressmeddelande. Något eget meddelande från Nato har inte hittats.

Danska armén övar nedskjutning av drönare med stridsfordon

En enhet i den danska armén har övat nedskjutning av drönare med pansarinfanteristridsfordon vid Oksbøl på Jylland, meddelade det danska försvaret den 5 oktober. Fordonen sköt med automatkanon, med en effektiv räckvidd på upp till 4 km, och med kulspruta mot drönare av olika storlek på varierande avstånd. Skjutningen skedde både stillastående och under rörelse. Regn, lågt molntäcke och vind försämrade sikten under en av dagarna.

”Det här ska mer ses som ett fokus på lufthotet”, säger kapten Jakob, chef för stridsfordonselementet, enligt Nordic Defence Sector (översatt). Han säger att resultatet inte förvånar eftersom förbandet haft fordonet i många år.

Danmark har beställt 159 nya CV9035 MkIIIC, med första leveranser väntade tidigt 2027, enligt Nordic Defence Sector. De nya fordonen får bland annat aktivt skydd och pansarvärnsroboten Spike.

Varför det spelar roll: övningen speglar en bredare trend där befintliga kanonbestyckade fordon tränas mot drönare, som komplement till särskilda motdrönarsystem.

Anduril får arméavtal värt upp till 1,8 miljarder dollar för NGC2

Den amerikanska armén har tilldelat Anduril ett kontrakt värt upp till 1,8 miljarder dollar (cirka 18 miljarder kronor) över fem år för att bygga ut Next Generation Command and Control (NGC2), rapporterade DefenseScoop och GovCon Wire den 6 oktober. Basperioden är värd 162,8 miljoner dollar (cirka 1,6 miljarder kronor). Resten är optioner.

NGC2 är ett nätverk av sammankopplad hård- och mjukvara med Andurils plattform Lattice som grund. Det ska låta befälhavare dela data och fatta beslut snabbare. Kontraktet gäller I Corps, som leder fyra divisioner med inriktning mot Stillahavsområdet. Enligt GovCon Wire planerar armén att föra ut NGC2 till alla elva divisioner inom femårsperioden, två till tre divisioner per år.

Programmet har haft problem. Vid testet Project Convergence Capstone 6 i juli fungerade hårdvaran dåligt i hettan, och nya drönare som användes var inte kopplade till NGC2, enligt DefenseScoop. Anduril skriver själv att inget enskilt bolag bör kontrollera hela arméns ledningskedja.

Varför det spelar roll: ett gemensamt datalager är en förutsättning för att sensorer, drönare och motmedel ska kunna dela lägesbild i realtid.

Saab sätter Giraffe 1X-radar på obemannad båt för att upptäcka drönare

Saab UK och Kraken Technology Group har tagit fram en prototyp av ett obemannat ytfartyg för drönarspaning, enligt ett pressmeddelande från Saab som Evertiq återgav den 5 oktober. Saabs lätta 3D-radar Giraffe 1X är monterad på Krakens autonoma fartyg K3 Scout, som har låg signatur och kan verka ensamt eller tillsammans med bemannade fartyg.

Radarn ska upptäcka och följa små luftmål på långt avstånd och ge tidig varning om drönare. Tänkta användningsområden är skydd av sjöfart, hamnar och energianläggningar till havs. Konceptet gick enligt bolagen från idé till fungerande prototyp på under sju månader, och radarns prestanda i marin miljö ska testas i en serie provturer.

Systemet är fortfarande på experimentstadiet. Ingen kund och ingen räckvidd till sjöss har angetts. Saab UK:s vd Andy Fraser beskriver det som en ”banbrytande” brittiskt tillverkad förmåga.

Varför det spelar roll: obemannade plattformar med radar kan flytta ut detekteringen av drönare från kusten och de skyddade objekten, vilket ger längre förvarning till sjöss.

Pentagon inrättar ett eget kommando för autonom krigföring

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade den 30 september att Pentagon inrättar Autonomous Warfare Command (AUTOWARCOM), ett nytt fyrstjärnigt kommando för drönare, robotar och AI i luften, till sjöss och på marken. Enligt Reuters blir det det andra nya stridskommandot sedan 2019.

Kommandot ska enligt planen inrättas den 1 oktober 2027, under förutsättning att kongressen godkänner det. Det får befogenheter liknande Special Operations Command: att definiera gemensamma behov och samordna förband som försvarsgrenarna ställer till förfogande, och att pröva materiel och förbandsstrukturer i krävande övningar.

Enligt Military Times ska kommandot ta över verksamhet som i dag ligger hos Defense Autonomous Warfare Group, JIATF-401 och Defense Innovation Unit (DIU). Fram till dess drivs ett ettårigt övergångsprojekt, Project Agincourt, under ledning av DIU-chefen Owen West. "Krigets tempo förändras snabbare än processerna som ska stödja det", sade Hegseth.

Varför det spelar roll: USA bygger en egen organisation för obemannade system i stället för att fördela dem på försvarsgrenarna, ungefär som Ukraina gjort med sina drönarstyrkor.

Status: ingen budget har presenterats, och frågan om mänsklig kontroll över autonoma vapen togs inte upp. Uppgiften om vilka organisationer som ska ingå har en källa.

Tio bolag får C-UAS-ramavtal med tak på 4,4 miljarder dollar

Joint Interagency Task Force 401 (JIATF-401) tilldelade den 29 september tio företag ramavtal inom Domestic Shield, ett program för att skydda prioriterade anläggningar och tillgångar i USA mot drönare. Avtalen är så kallade IDIQ-avtal, där volym och avrop bestäms senare.

Taken ligger mellan 150 och 500 miljoner dollar per bolag och uppgår sammanlagt till 4,4 miljarder dollar (cirka 44 miljarder kronor). Bland bolagen finns DroneShield, SRC, RADA, L3Harris WESCAM, Echodyne, Allen Control Systems, Napatree, Digital Force Technologies, PVP Advanced EO Systems och SmartShooter.

Bredden är stor: siktessystem som låter soldater bekämpa drönare med vanliga gevär, fjärrstyrda vapenstationer, kompakta radarer och kameror för långa avstånd. Programmet kräver öppen arkitektur för att undvika att man blir låst till en leverantör. Digital Force Technologies uppger att bolagets programvara SeraphimOS täcker hela kedjan från upptäckt till bekämpning.

Varför det spelar roll: öppen arkitektur och många leverantörer visar hur stora köpare nu bygger C-UAS av utbytbara delar i stället för färdiga helsystem.

Status: taken anger maximalt avropsutrymme, inte beställda belopp.

Ukraina fäller drygt hälften av de jetdrivna Shahed-drönarna

President Volodymyr Zelenskyj uppgav den 26 september att Ukraina skjuter ner eller stör ut omkring 55 procent av Rysslands jetdrivna Shahed-drönare. För de propellerdrivna är andelen över 90 procent. Enligt Zelenskyj sköts över 2 730 jetdrivna Shahed mot Ukraina i september, och fler än 1 500 av dem fälldes eller stördes ut.

Han säger att ukrainska team provar prototyper av interceptordrönare i strid och att produktion och komponentförsörjning skalas upp. I förra numret rapporterade vi att Wild Hornets Sting S fällt ett tiotal jetdrivna Geran-4 i stridsprov.

Den 30 september meddelade ukrainska flygvapnet att 146 av 174 jetdrivna drönare oskadliggjorts mellan klockan 06.30 och 18.30, alltså omkring 84 procent. Siffran gäller ett enda pass och kan inte jämföras direkt med månadssnittet. Zelenskyj hävdar också, med hänvisning till interna ryska dokument, att Ryssland planerar att lägga 12 miljarder dollar (cirka 120 miljarder kronor) på jetdrivna drönare och kringvandrande ammunition nästa år.

Varför det spelar roll: jetdrift gör billiga attackdrönare så snabba att motmedel som fungerar mot propellerdrivna Shahed inte längre räcker.

Påstående: uppgifterna kommer från part i konflikten och har inte verifierats oberoende.

Tunga drönare släpper markrobotar bakom ryska linjer

Ukrainas 3:e armékår uppger att den under Operation Vivaldi i norra Donetsk flugit in kamikazerobotar mer än tio kilometer bakom fiendens linjer med tunga bombdrönare. Enligt Telegraph, återgiven av DroneXL, har robotar släppts upp till 19 kilometer in på ryskkontrollerat område.

Kårens attackenhet för UGV (obemannade markfordon), NC13, har enligt Militarnyi använt robotar med två granattillsatser av typen Bullspike. Robotarna besköt ryska ställningar, körde vidare in i skyddsrum och detonerade där, styrda från platser tiotals kilometer från fronten. Markrobotar ska också ha röjt minor längs omkring 30 kilometer väg.

Den 3 oktober spreds en video i sociala medier där en ukrainsk markrobot skjuter ut ett nät och fångar en rysk attackdrönare innan den hinner slå ner. Förband, robotmodell och plats framgår inte. Liknande system finns öppet beskrivna, till exempel roboten VORON från Smart Birds med nätkastare som räcker upp till 45 meter, men det är inte känt om det är den som syns i videon.

Kåren uppger att över 3 000 ryska soldater dödats under operationen. Institute for the Study of War bekräftar territoriella förändringar men inte förlustsiffrorna.

Påstående: uppgifterna kommer från part i konflikten. Videon med nätroboten är obekräftad och har inte kunnat verifieras oberoende.

Interceptordrönare har gått om FPV som mest beställda på Brave1 Market

Ukrainska förband har beställt över 590 000 drönare via den statliga marknadsplatsen Brave1 Market under årets första nio månader, uppger Ukrainas försvarsministerium. Förbanden betalar med e-poäng som de tjänar in genom bekräftade stridsresultat.

Interceptordrönare, både mot spaningsdrönare och mot Shahed, är nu den mest beställda kategorin och har passerat FPV-drönare (förstapersonsstyrda kamikazedrönare). Snabbast växer kamikazedrönare med fasta vingar: när beställningarna var som högst var de sex gånger fler än i januari. Det genomsnittliga månatliga ordervärdet har mer än fördubblats sedan årsskiftet.

Enligt AeroTime har över 400 förband deltagit och lagt order för mer än 735 miljoner dollar (cirka 7,4 miljarder kronor) på ett år.

Varför det spelar roll: förbanden lägger en allt större del av sina resurser på försvar mot drönare, inte bara på attackdrönare.

Påstående: siffrorna kommer från ukrainska myndigheter.

Malmöbolaget Valkyr uppges ha fått pilotorder från FMV

Valkyr Defense Systems har enligt TechSavvy fått en order från Försvarets materielverk (FMV) på ett pilotsystem av Hildr. Ordern ska ha kommit i slutet av augusti och inleder ett samarbete kring en pilotprodukt.

Hildr är ett sensorbaserat system för upptäckt och beslutsstöd mot drönare på mycket korta avstånd, den så kallade sista försvarslinjen. Människor fattar de kritiska besluten. Systemet bygger på kommersiellt tillgänglig teknik och kan monteras på fordon, i containrar eller på fasta anläggningar. Serieproduktion planeras till 2027.

Bolaget kommer från försvarsacceleratorn Amyna vid Ideon i Lund. I juni tog det in omkring 4 miljoner kronor från affärsänglar i nätverket Keystones, I Love Lund och svenska investerare.

Varför det spelar roll: exemplet visar hur svenska försvarsacceleratorer börjar ge små C-UAS-bolag kontakt med statliga köpare.

Obekräftat: uppgiften om FMV-ordern har en källa och har inte kommenterats av FMV.

EU godkänner gemensamt drönar- och motdrönarprojekt för EDIP-stöd

EU:s ministerråd godkände den 28 september de fem första gemensamma försvarsprojekten som kan få stöd ur EDIP, det europeiska försvarsindustriprogrammet. Ett av dem är DECODER (Drone and Counter-Drone European Resolve), som ska bygga upp förmåga till både drönare och motmedel mot drönare där det i dag finns luckor.

De övriga projekten gäller försvar till havs och av havsbotten, rymdbaserad varning och spaning, integrerat luft- och robotförsvar samt Eastern Flank Watch, som ska stärka säkerheten på land, i luften, till sjöss och i cyberdomänen längs EU:s östgräns.

Kommissionen föreslog projekten den 3 juli, sedan nio förslag kommit in. Förutom EU-länder deltar även Norge och Ukraina. Rådet anger inga belopp per projekt. Ytterligare pengar kan komma från den kommande europeiska konkurrenskraftsfonden.

Varför det spelar roll: drönare och motmedel är nu ett eget prioriterat område i EU:s gemensamma försvarsfinansiering, vid sidan av klassiskt luftförsvar.

DJI fick högst betyg i DHS-test, men siffrorna hölls borta

USA:s inrikessäkerhetsdepartement (DHS) testade i juli 2025 drönare för polis och räddningstjänst vid Hudson Yards på Manhattan, en miljö där satellitnavigering är opålitlig och radiostörningarna många. Den offentliga rapporten från september 2026 gäller Blue UAS, drönare som är godkända för amerikanska myndigheter. Tre av fem sådana system kunde inte hålla position och fick inga betyg. Resultaten för kinesiska drönare lämnades ute.

Sajten DroneXL har nu publicerat en bilaga på tolv sidor från juli 2026, märkt för internt bruk. Enligt den fick DJI Matrice 4T totalbetyget 4,6 och Matrice 30T 4,3, medan Skydio X10D fick 3,7 och Parrot ANAFI USA GOV 2,4. Matrice 4T ska ha hållit position och videolänk där andra system föll bort.

Den offentliga rapporten konstaterar att GPS inte går att lita på i täta städer och att länken mellan kontroll och farkost är ostabil.

Varför det spelar roll: testet visar hur svårt det är att ersätta kinesiska drönare med godkända alternativ, ett problem även för europeiska användare som vill fasa ut DJI.

Obekräftat: bilagan har bara publicerats av DroneXL, och DHS har inte kommenterat den. Testet gäller civila myndigheter, inte militär användning.

Vilsna drönare fortsätter kränka luftrummet längs Natos nordöstra gräns

Drönare kopplade till kriget i Ukraina har under året tagit sig in i luftrummet över Finland, Estland, Lettland och Litauen. Den 15 september sköt ett Natojaktplan ner en drönare i Litauen som tros ha kommit in via Belarus. Den 14 augusti fälldes en drönare över Lettland som senare identifierades som ukrainsk.

Incidenterna har fått politiska följder. Den 7 maj skadade en drönare oljetankar i Lettland. Försvarsminister Andris Sprūds avgick den 10 maj efter kritik mot att drönarförsvaret byggts upp för långsamt, och premiärminister Evika Siliņa avgick den 14 maj.

I maj uppmanades 1,8 miljoner invånare i Helsingforsregionen att stanna inomhus och flygtrafiken stoppades tillfälligt. Litauen utfärdade flyglarm och stängde flygplatsen i Vilnius.

Ukraina har bett grannländerna om ursäkt och uppger att Ryssland med störning och vilseledning av satellitnavigering (GNSS) lett bort drönarna från sina mål.

Varför det spelar roll: störd navigering kan föra in drönare i tredje lands luftrum. Det blir snabbt en fråga för luftförsvar och civil beredskap även i länder som inte är part i kriget.

Påstående: att rysk störning ligger bakom är Ukrainas förklaring och har inte verifierats oberoende.

Ukraina redo att skriva under drönaravtal med USA

Ukraina och det amerikanska försvarsdepartementet har tagit fram ett ramverk för att utöka testning och tillverkning av ukrainsk försvarsteknik på amerikansk mark. President Zelenskyj var enligt CBS News redo att skriva under i samband med FN:s generalförsamling i New York, men undertecknandet kan dröja tills den amerikanska sidan är klar.

Avtalet är inte ett enskilt kontrakt utan ett ramverk där stora ukrainska försvarsföretag kan samarbeta direkt med amerikanska företag och med militären. Bedömare betonar att värdet ligger i att föra över operativ erfarenhet, inte bara utrustning.

Bakgrunden är bland annat Irans attacker med Shahed-drönare mot amerikanska baser i Mellanöstern. Ukrainska interceptordrönare och operatörer skickades dit när USA och Gulfstaterna saknade billiga motmedel. Pentagons program Drone Dominance siktar på att köpa in över 200 000 drönare till 2027, och ukrainska tillverkare konkurrerar om kontrakten.

Status: avtalet är inte undertecknat.

Så styrs Ukrainas långdistansdrönare

Natten till den 20 september genomförde Ukraina sin hittills största drönarattack mot Moskva (se nummer 3). Hur just den attacken styrdes har inte redovisats. Ukrainas försvarsministerium har däremot tidigare beskrivit det system som generellt används för anfall långt bakom fronten.

Enligt ministeriet flygs drönaren först av en operatör men tar själv över navigering och målsökning när den når ett förprogrammerat målområde. För att klara sig utan satellitnavigering, som ofta störs eller förfalskas, jämför kameror och AI-modeller ombord terrängen, till exempel vägar och floder, med förladdade satellitbilder.

I slutfasen analyserar AI:n videoflödet i realtid för att identifiera militär utrustning utifrån form, ytstruktur och värmesignatur och skilja verkliga mål från attrapper. Rutterna planeras i förväg utifrån underrättelser om ryskt luftvärn och telekrigsförband, för att utnyttja terrängskydd och radarluckor.

Ryssland har som motåtgärd börjat måla militärfordon med zebramönster för att förvirra bildigenkänningen. Systemet ingår enligt ministeriet i programmet Logistics Lockdown mot ryska försörjningslinjer.

Beskrivningen gäller systemet generellt och är inte bekräftad för attacken mot Moskva.

Sting S har fällt ett tiotal jetdrivna Geran-4 i stridsprov

Interceptordrönaren Sting S har enligt tillverkaren Wild Hornets skjutit ner omkring tio jetdrivna Geran-4 och flera Geran-5 under pågående stridsprov. Proven görs av Ukrainas 1020:e luftvärnsrobotregemente. I förra numret rapporterade vi om en video där Sting S fäller en Geran-5.

Enligt Wild Hornets bekämpades de flesta målen med fjärrstyrningstekniken Hornet Vision Ctrl. Tekniska data hålls hemliga tills produktionen startar, och massproduktion ska inledas när proven är avslutade.

Den ukrainska försvarsmediesajten Oboronka uppger att ukrainska förband sedan årsskiftet förstört över 11 000 ryska drönare av typerna Shahed, Geran och Gerbera med Sting-familjens interceptorer.

Påstående: siffrorna kommer från tillverkaren och ukrainska källor och har inte verifierats oberoende.

Lockheed Martin visar fullskalig modell av smygdrönaren Vectis

Lockheed Martin visade den 14 september en fullskalig modell av Vectis, en obemannad farkost i Group 5-klassen byggd för att verka tillsammans med F-35 i skyddat luftrum. Första flygningen väntas 2027.

Vectis drivs av en Williams International FJ44-4-turbofläktmotor med cirka 16 kN (3 600 pund) dragkraft och är utformad för låg signatur vid djupa insatser. Farkosten ska kunna genomföra precisionsanfall, elektronisk krigföring, luftstrid och spaning, både självständigt och tillsammans med femte generationens jaktplan.

Vectis konkurrerar i en växande klass av samverkande stridsdrönare med bland andra Boeings MQ-28A Ghost Bat, General Atomics YFQ-42A och Andurils YFQ-44A, men skiljer sig genom fokus på smygegenskaper snarare än lågt pris.

Ukrainas dittills största drönarattack träffade Moskva på rysk valdag

Natten till den 20 september, sista dagen av Rysslands tredagarsval, avfyrade Ukraina enligt uppgift omkring 450 av totalt över 1 600 avskjutna drönare mot Moskva sedan lördagen innan. Samma natt sköt ryska styrkor 138 drönare mot Ukraina.

Minst tre personer dog i Moskvaregionen, omkring 400 evakuerades från ett 21-våningshus och ett oljeraffinaderi skadades. I Ukraina dog minst fyra, däribland tre barn, i Kyivregionen, och ytterligare tre i Chersonregionen.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade attacken en avsiktlig störning av valet. President Zelenskyj framhöll att träffarna drabbade infrastruktur som finansierar kriget.

Ny STING-variant sköt ner en jetdriven Geran-5 för första gången

Ukrainas 1020:e luftvärnsrobotregemente publicerade den 19 september videomaterial som visar interceptordrönaren STING S skjuta ner en rysk Geran-5, en jetdriven och betydligt tyngre och snabbare hotdrönare än föregångarna Shahed och Geran-2.

Geran-5 uppges nå 450 till 600 km/h marschfart, vara omkring sex meter lång med upp till 5,5 meters vingspann, bära en stridsspets på cirka 90 kilo, och flyga på upp till 6 000 meters höjd med omkring 1 000 kilometers räckvidd.

STING S beskrivs som en förstorad modell av tidigare STING-interceptorer, som uppgetts nå 140 till 170 km/h marschfart, 280 km/h toppfart, cirka 37 kilometers räckvidd och 80 till 90 procents träffsäkerhet, till en styckkostnad på omkring 2 100 dollar.

Ryskt frilansteam byggde en autonom drönarsvärm med Claude som ingenjör

I sin hotrapport från den 10 september beskriver Anthropic fallet GTG-27005: en trolig rysk frilansgrupp, med möjlig koppling till ett regionalt universitet knutet till den ryska vetenskapsakademin, som med Claude Code byggde en fullständig autonom FPV-kamikazedrönarsvärm under kodnamnen "DronDoc" och "Serafim".

Gruppen använde Claude för att utveckla svärmens delade minne och feltoleranta samordningslogik, en ombordmodell för attack-, spanings- och återvändbeteenden, kamerabaserad terminalstyrning mot mål, samt lågnivålogik för drönarnas kretskort. Ombordmodellen kunde enligt Anthropic själv välja mål, inklusive en egen målklass för "person", och besluta om detonation utan att en människa var inkopplad.

Gruppen tränade sin bildklassificerare på skrapad ukrainsk stridsfilm, satte en fast koordinat i Donetsk oblast som demonstrationsmål, och testade systemet med riktig hårdvara: kretskort och en simuleringsmiljö över mesh-nätverk. Anthropic bedömer mognadsgraden till TRL 3 till 4 (validerat i simulering) och har stängt ner kontona.

Rysk spionagegrupp stal en dronetillverkares kompletta synsystem

I samma rapport beskriver Anthropic aktören GTG-20006, vars mönster stämmer överens med gruppen känd som Midnight Blizzard. Aktören använde Claude genomgående i en spionagekampanj mot över 20 organisationer, från spaning och phishinginfrastruktur till att automatiskt bygga om och driftsätta egna skadeprogram när säkerhetsprodukter upptäckte dem.

Drönarleveranskedjan var ett återkommande mål: aktören exporterade mejllådor hos minst två drönarkomponenttillverkare i bulk, tog sig in hos en militär drönartillverkare och stal ett komplett proprietärt utvecklingskit för ett drönarsynsystem. De lade flera dagar på att baklängeskonstruera arkitektur, hårdvarulista och leverantörsberoenden, med särskilt fokus på styrsystem och AI-baserad synfirmware.

Utöver drönarindustrin gick aktören brett efter militära, diplomatiska och myndighetsmål i Ukraina, Europa, Mellanöstern och Asien, och kompromissade hotellers wifi för att nå gäster kopplade till Ukraina. Microsoft publicerade i juli en egen rapport om en del av samma teknik, som de kallade "CaptiveCrunch".

Sverige beställer sin första attackdrönare

Försvarets materielverk tecknade den 18 augusti ett kontrakt värt 350 miljoner kronor med danska Nordic Wing om ett system av spanings- och attackdrönare, i flera källor kallat Raptor, den första svenska beställningen av rena attackdrönare.

Upplägget bygger på att en drönare spanar upp ett mål medan en eller flera andra genomför anfallet, tänkt att särskilt möta lätt infanteri. Leverans sker under 2027.

Saab visar konceptet för en stealth-drönare i överljudsfart

Saab visade den 24 augusti upp en fullskalig konceptmodell av A3-001, tänkt som en autonom "loyal wingman" till bemannade stridsflygplan.

Konceptet kombinerar överljudsfart och låg observerbarhet med en mjukvarudefinierad, molnbaserad arkitektur som separerar intelligens och kontrollogik från hårdvaran, tänkt för multidomän-operationer tillsammans med bemannade plan. Ett tidigt utvecklingsstadium, ingen tidplan för flygtest är satt.

Anduril uppges förhandla om en värdering på 100 miljarder dollar

Enligt Reuters anonyma källor diskuterar försvarstechbolaget Anduril en finansieringsrunda som skulle mer än tredubbla värderingen sedan förra året, från 61 miljarder dollar i maj 2026 mot uppemot 100 miljarder, möjligen i en tvåstegsprocess.

Anduril bekräftar inget: "No decisions have been made about any future financing," enligt bolaget, som även säger att den som påstår sig känna till villkoren spekulerar eller har fel uppgifter. Tas med som obekräftat och under bevakning.

53 miljarder dollar spenderat på drönarförsvar på åtta månader

Den globala C-UAS-marknaden fortsätter växa kraftigt under 2026, enligt en sammanställning från branschbevakaren Unmanned Airspace.

Novyj Urengoj: den längsta ukrainska drönarattacken i kriget hittills

Natten mot den 9 september träffades gaskondensatanläggningen i Novyj Urengoj i Jamalo-Nenetsiska autonoma okruget, mellan cirka 170 och 320 mil från den ukrainska gränsen beroende på beräkningsmetod, den längsta räckvidd en ukrainsk drönare bekräftats nå i kriget. Anläggningen bearbetar omkring 19,5 miljoner ton gas årligen till stabiliserat kondensat, petroleumfraktioner och diesel, produkter som även används av ryska väpnade styrkor.

Fire Points vd har antytt att bolagets FP-1-drönare, som uppges klara omkring 3 400 kilometer med 60 kilos nyttolast, kan ligga bakom attacken, men ingen oberoende bekräftelse finns ännu. Ryska myndigheter rapporterade en brand orsakad av nedfallande spillror, medan ukrainska företrädare uppger att skadornas omfattning fortfarande utreds.

Attacken slår det tidigare rekordet, ett anfall mot Omsks oljeraffinaderi i juli 2026 på omkring 250 mil, och understryker hur Ukrainas räckvidd mot rysk energiinfrastruktur fortsätter att växa.

Ukrainskt AI-målsystem vidare till Nato-testning efter tredjeplats

I Natos "Persistent Airfield Denial Innovation Challenge", en tävling som drivs gemensamt av Natos Allied Command Transformation och det nyinrättade Nato-Ukraina-organet NATO-Ukraine Joint Analysis, Training and Education Center, placerade sig ett ukrainskt AI-system på tredje plats bland över 60 bidrag. Systemet är byggt för att öka autonomin och träffsäkerheten i långräckviddiga anfallssystem.

Det tjeckiska bolaget LPP Holding vann med ett långräckviddigt system som kräver minimal extern styrning, medan ett polskt team tog andraplatsen med en plan för att slå ut flygfältsinfrastruktur. Tävlingen delade ut upp till 250 000 euro i prispengar.

Enligt det ukrainska försvarsministeriet går de vinnande lösningarna nu vidare till test och stridsvalidering, som ska visa hur väl de fungerar och om de går att skala upp, ett direkt spår för Ukrainas stridsprövade teknik in i Natos egen förmågeutveckling.

Maven växer till Pentagons "allt-i-allo"-plattform

Maven Smart System, ursprungligen ett underrättelse- och operationsverktyg, har enligt Pentagons chef för digitalisering och AI, Cameron Stanley, vuxit till att även omfatta logistik, materielberedskap, försörjningskedjor, budgetdata och en 90-dagars bild av ammunitionslager. Stanley beskriver konsolideringen som att ha ersatt "sex, åtta, tio" separata IT-system som personal tidigare fick växla mellan.

Målet är vad Pentagon kallar en "gyllene tråd" som binder samman sensorer, dataaggregering, visualisering, beslutsfattande och handling i ett enda flöde, snarare än ett renodlat sensor-till-skytt-system. Enligt Stanley fick befälhavare satellitbilder med måldetektion inom minuter snarare än timmar under den senaste tidens insatser, inklusive under Iran-konflikten.

Plattformen integrerar nu även GenAI.mil-verktyg från OpenAI, xAI och Google Gemini, och Pentagon uppger att upphandlingstider för nya funktioner har komprimerats från månader till enstaka dagar genom andra avtalsformer (Other Transaction Authority).

Ai-Petri: det ukrainska EW-systemet som redan skyddar fronten i 400 exemplar

Det ukrainska bolaget Storkway visade den 9 till 10 september upp sitt elektroniska krigföringssystem "Ai-Petri", uppkallat efter det högsta berget på det ockuperade Krimhalvön, för första gången på en internationell mässa, vapenmässan MSPO 2026 i Polen. Systemet jammar drönarnas styrsignaler och stör ryska styrda glidbomber (KAB).

Ai-Petri skannar 360 grader, har en detektionsräckvidd på 20 till 30 kilometer beroende på terräng, och täcker frekvensområdet 300 till 6 000 megahertz via en roterande plattform med jamningsmoduler i två kanaler. Effektförbrukningen ligger på 250 watt i detekteringsläge och upp till 2 000 watt vid aktiv jamning, styrt av mjukvaran Lira för lägesbild.

Omkring 400 enheter är redan utplacerade längs fronten. Storkway började utveckla EW-utrustning redan 2014 efter Rysslands annektering av Krim, och taktiska versioner sattes i drift 2024 med 12:e specialförbandscentret. Den mobila versionen ryms på ett pickup-flak och kan vara i drift på omkring tio minuter med två man besättning.

Rysslands jetdrivna Geran-drönare stod för hälften av natten mot 3 september

Vid den ryska attacken bestod 82 av totalt 163 mål av jetdrivna Geran-varianter (Geran-3, Geran-4 och Geran-5), utrustade med kinesiska Telefly-jetmotorer. Farten, 400 till 650 kilometer i timmen, är flera gånger högre än de äldre propellerdrivna Shahed-dronerna som flyger i omkring 185 km/h.

Ukrainas billiga FPV-interceptorer, som normalt håller runt 350 km/h, hinner i praktiken inte ikapp de snabbaste varianterna. Det tvingar fram ett dyrare robotbaserat luftförsvar för att möta hoten, en utveckling som förra numrets bevakningspunkt om Rysslands ökande precision pekade mot.

AeroVironment får 465 miljoner dollar för laservapnet LOCUST X3

Amerikanska armén beställde den 3 september produktion av LOCUST X3, ett riktat energivapen på 30 kilowatt avsett för drönarförsvar. Kontraktet är värt 464,8 miljoner dollar och avser montering på Joint Light Tactical Vehicle, med Infantry Squad Vehicle som möjlig plattform längre fram.

Fördelen med laservapen jämfört med robotar är att de inte förbrukar ammunition, systemet kan i teorin användas om och om igen mot mindre drönare så länge det har ström. Programmet går under benämningen Enduring-High Energy Laser (E-HEL).

Saab och GA-ASI flög obemannad AEW-lösning för första gången

Saabs radarsensor LoyalEye monterades på General Atomics Aeronautical Systems obemannade flygplan MQ-9B och genomförde sin första flygning den 19 maj. Saab beskriver kombinationen som världens första obemannade lösning för luftburen tidig varning (AEW).

Systemet siktar på att ge kontinuerlig radarbevakning utan att binda upp en bemannad besättning, ett alternativ till dagens AEW-flygplan i takt med att obemannade plattformar mognar för mer avancerade sensoruppdrag.

Storbritannien testar AI-målidentifiering på arméns drönare

Brittiska försvarsministeriet har presenterat Project ANVIL, som utrustar arméns drönare med AI-baserad bildanalys för att upptäcka och identifiera mål. Enligt uppgift kan systemet tränas om för nya måltyper inom 24 timmar, för snabbare anpassning när motståndarens taktik ändras.

ANVIL presenterades tillsammans med Project VANAHEIM, ett bärbart drönarförsvarssystem för lätt infanteri som testats i Tyskland, Polen och Litauen med 13 industrileverantörer. Båda ingår i ett soldatlett utvecklingsspår med fokus på NATO-interoperabilitet.

Fyra kandidater i racet mot jetdrivna Shahed och Geran

Ukrainas försvarsminister Jevhen Chmara uppger att fyra potentiella interceptorer nu testas mot jetdrivna Shahed- och Geran-drönare, som i sina senaste varianter når 400 till 650 kilometer i timmen, långt över de omkring 350 km/h som Ukrainas vanliga FPV-interceptorer klarar. En av kandidaterna, Alexa Spatium, är redan godkänd för tjänst i de ukrainska försvarsstyrkorna.

Enligt Chmara är prioriteringen att snabbt få lösningarna till rätt nivå och skala upp produktionen till tusentals enheter. Andelen jetdrivna Shahed-uppskjutningar har vuxit kraftigt, från 15 till 20 procent av alla anfall i april 2026 till en betydligt högre andel under sommaren.

Transportplan som moderskepp: flygvapnets svar på attackerna i Persiska viken

Amerikanska flygvapnet efterlyser genom en accelererad SBIR-utlysning (sista svarsdag 21 oktober) teknik som gör transportflygplan till "anpassningsbara, kraftförstärkande" plattformar för att sätta in AI-styrda drönarsvärmar. Tanken är att planen ska kunna agera höghöjdsmoderskepp för spaning, sätta in autonoma svärmar för perimeterskydd vid framskjutna baser, och skydda transportflyg i utsatt luftrum, allt med en gemensam AI-mjukvara för både luft- och markbaserat försvar.

Initiativet är ett direkt svar på sårbarheter som blottlades under Iran-kriget, då iranska anfall skadade eller förstörde amerikanska tankflygplan och AWACS-plan som stod uppställda på baser vid Persiska viken. Utlysningen hoppar över fas 1 och går direkt till fas 2, med en tredje fas som även öppnar för civil användning inom National Guard och katastrofinsatser.

Ny referensguide ska ge enhetlig bild av drönarhotet i hemlandet

Joint Interagency Task Force 401 (JIATF-401) publicerade den 8 september en uppdaterad "Counter-Small Unmanned Aircraft Systems Quick Reference Guide", tänkt att synkronisera hur militär personal i USA identifierar, reagerar på och vid behov söker skydd från drönarhot i hemlandet.

Agentbaserad måldataanalys går från pilot till linjeleverans

Amerikanska försvarsdepartementet lanserade i juni 2026 "Agent Network", ett program där AI-agenter kontinuerligt genomsöker operativa och underrättelsesystem och omvandlar fynden till färdiga handlingsalternativ åt en befälhavare. Huvudleverantörer är Lumbra och Palantir, som redan förvaltar målanalysen i Maven Smart Systems.

Agenterna väljer eller verkställer inte själva, människan behåller beslutet, men utvecklarna uppger att veckor av analysarbete kan komprimeras till en eftermiddag. Programmet är ett av sju uttalat "hastighetsbestämmande" initiativ i Pentagons AI-strategi från januari 2026. En säkerhetsansvarig vid försvarsdepartementet har flaggat granskningsbarhet som den öppna frågan: att hålla reda på hur enskilda agenter presterar, och att styra många parallella agenter samtidigt, är enligt uppgift redan en utmaning i tidiga utvärderingar.

Linjen bakåt är tydlig: Prometheus/TITAN-prototyperna som Army Futures Command visade 2020 etablerade själva kedjan (satellit- och fältdata till målkoordinat), medan Project Linchpin sedan dess byggt en operativ pipeline för att föra AI/ML-modeller från utveckling till sensorsystem i drift. Agent Network är alltså nästa lager ovanpå en infrastruktur som redan är några år i produktion, inte ett fristående verktyg.

Saab och Cohere AI-uppgraderar spaningsflygplanet GlobalEye

Saab har tecknat en avsiktsförklaring med det kanadensiska AI-bolaget Cohere för att integrera AI i spaningsflygplanet GlobalEye. Fokus ligger på tre områden: databaserat missionsstöd, prediktivt underhåll och högvolyms informationsbearbetning, allt i säkra, lokala system utan molnberoende, avgörande för försvarsprogram.

AI-systemet klassificerar automatiskt objekt, upptäcker avvikande beteende och prioriterar hot. Det slår samman flera sensorers data till en enhetlig bild och analyserar flygplanets prestanda för att förutsäga komponentfel innan de uppstår. Enligt Saab kan systemet minska operatörsbördan genom att filtrera hundratals spår, vilket kortar tiden mellan detektion och förståelse.

Samarbetet är i ett tidigt skede: pilotprojekt ska testa prestanda i verkliga miljöer, inget operativt datum är ännu satt i avsiktsförklaringen.

Golden Shield: autonom sensor till fristående vapensystem, första gången vid Fort Hood

Den 7 till 9 april 2026 testade 1:a Kavalleridivisionen konceptet "Golden Shield" vid Fort Hood under övningsserien Pegasus Charge. Enligt Army DEVCOM var det första gången en autonom sensor självständigt identifierade och klassificerade en fientlig drönare, och sedan omedelbart lämnade eldledning till ett separat, fristående vapensystem, utan att en operatör manuellt förde över målinformationen.

Golden Shield är inget enskilt system utan ett nätverk av distribuerade komponenter: autonom sensorklassificering, ett nästa generations kommando- och kontrollskikt, samt kinetiska och icke-kinetiska motmedel som robotplattformen FireAnt V4 (Swarmbotics AI) och den styrda mikroraketen HARPE (Perseus Defense). Syftet är att skikta luftförsvaret mot drönarsvärmar och avlasta besättningar som annars ständigt bevakar luftrummet manuellt.

Testet speglar en bredare arméprioritering: Fires Synchronization (FSOR) ska koppla sensor till skytt redan på brigadnivå, medan TITAN filtrerar underrättelsedata till rätt beslutsnivå. Målet, enligt överste Matt Paul, är "decision dominance": att välja rätt vapen mot rätt mål snabbare än motståndaren hinner reagera.

Beväpnad markrobot rensade en position utan att en soldat exponerades

Den 21 till 23 augusti 2026 använde Ukrainas 44:e separata mekaniserade brigad en fjärrstyrd markrobot, Droid TW-12.7 från det ukrainska bolaget DevDroid, för att ta en rysk position. Roboten kördes fjärrstyrt fram till byggnaden, varpå soldaterna öppnade eld med dess fjärrmanövrerade eldledningssystem, byggt kring en tung 12,7 mm M2 Browning-kulspruta.

Enligt DevDroid dödades 20 ryska soldater i engagemanget och positionen neutraliserades, uppgiften är dock inte oberoende verifierad. Operationen är ett exempel på en växande trend: markrobotar som tar över de mest exponerade momenten i strid, anfall och positionsintagning, medan soldater styr och skjuter på avstånd. DevDroid har tidigare visat upp liknande system i amfibieoperationer vid Kinburnudden.

Ukraina har lokaliserat över hälften av sin drönarproduktion, Rysslands Geran-attacker blir mer träffsäkra

Ukrainas minister för strategiska industrier, Herman Smetanin, uppger att mer än 50 procent av komponenterna i landets "Deep Strike"-drönare nu tillverkas inhemskt, en andel som växer varje månad. Produktionsvolymen har ökat 22 gånger sedan 2022, ytterligare 11 gånger under 2023, och fördubblats under 2024. I arsenalen ingår bland annat Lyuty, Bober samt robotdrönarna Peklo och Palyanytsia.

Natten mellan den 3 och 4 september 2026 användes FP-1-attackdrönare mot en sprängämnesfabrik och en petrokemisk anläggning i Sterlitamak, över 100 mil in i Ryssland, samt mot bränsledepåer nära Sotji och en luftvärnsposition vid floden Psou.

Samma natt gick Ryssland motsatt väg: enligt Institute for the Study of War (ISW) förbättras det ryska Geran-drönarsystemet fortlöpande i precision, och natten till den 4 september sköts 121 Geran-drönare mot Ukraina tillsammans med en Kh-31P antiradarmissil. Ryska styrkor försökte samma dag även träffa Ukrainas säkerhetstjänstchef Oleksandr Poklad med en drönare. Ukrainska styrkor fortsatte parallellt sina långdistansanfall mot rysk militär-, olje- och försvarsindustriell infrastruktur.

Spektrumdominans blir en grundfärdighet för varje soldat

Det ukrainska bolaget InLab har fältat EW-systemet "Stryi": två oberoende 100-watts sändarkanaler som kan köras parallellt för en samlad uteffekt på 200 watt, med samtidig täckning av frekvensbanden 300 till 2500 MHz och 2000 till 6000 MHz. Syftet är att möta drönarhot som sprids över allt fler, delvis icke-standardiserade frekvenser.

Small Wars Journal beskriver i en analys från maj 2026 hur ukrainska förband måste genomföra en medveten spektrumanalys innan varje operation för att veta vilka frekvenser som redan är utstörda, och soldater tränas att känna igen specifika frekvensintervall som en indikation på hot. Med rapporterat över 600 drönarattacker per dygn har drönarreaktion blivit en grundläggande stridsövning för samtliga soldater, och luftvärnet har decentraliserats till rörliga eldlag snarare än centraliserade system.

Samma analys uppger att 60 till 70 procent av ryska förluster nu tillskrivs drönare, vilket i praktiken har flyttat eldledningen ner till grupp- och plutonsnivå.

Saab får order värd 2,6 miljarder kronor för drönarförsvar

Saab har fått en beställning från FMV på ett mobilt och modulärt counter-UAS-system (C-UAS) för att upptäcka, spåra och oskadliggöra små och medelstora drönare. Ordervärdet uppgår till cirka 2,6 miljarder kronor, med leverans 2027 till 2028.

Plattformen integrerar Saabs fältprövade sensorer och effektorer tillsammans med utvald tredjepartsteknik i en samverkande helhetslösning som kopplas till befintlig försvarsinfrastruktur. Systemet ska ge ett skiktat försvar för att skydda både militära förband och civil infrastruktur mot drönarhot.

GKN Aerospace visar ny svensk drönare bara ett år in i programmet

GKN Aerospace visade den 21 augusti 2026 upp en mockup av en obemannad flygfarkost inom "Project Otto", ett utvecklingskontrakt värt 150 miljoner kronor från FMV, tecknat i november 2025. Målet är att visa hur en UAV kan utvecklas från grunden med en ny motor inom 18 månader.

Den planerade räckvidden ligger mellan 60 och över 100 mil, med en lastkapacitet på 100 till 300 kg. Motortester av en ny turbojetmotor är redan genomförda. Visningen skedde vid Malmen flygflottilj i Linköping.

FOI testar nytt sensorsystem för att upptäcka drönare

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har byggt ett nytt IR-baserat detektionssystem inom projektet Demo UCAV, tänkt att skydda svenska mekaniserade förband mot vapenbärande drönare. Systemet kombinerar en okyld värmekamera med en detektionsalgoritm som enligt forskningsledaren Fredrik Näsström är det som gör lösningen unik, och som identifierar både rotordrönare och UAV:er med fast vinge. Utvecklingen tog sex månader.

Testerna genomfördes i januari 2026 vid Tåme skjutfält norr om Skellefteå, i vintermiljö kring minus tjugo grader. Projektet drivs av FOI tillsammans med Försvarsmakten, FMV och Markstridsskolans experimentplattform AXP, med deltagande från Norrbottens regemente I19. Hemvärnet har visat intresse för systemet.

Redo att skala efter avslutad prototypfas

Den tio månader långa prototypfasen är avslutad och validerad på divisionsnivå vid Project Convergence Capstone 6, Fort Irwin. Två spår löper parallellt: Team Anduril med 4:e infanteridivisionen (tre genomförda "Ivy Sting"-övningar, tre till planerade under 2026) och Lockheed Martin med 25:e infanteridivisionen, som inleder serien "Lightning Strike". Över 60 företag bidrar via en modell där leverantörer kopplas på och av baserat på levererat värde. I Corps stab börjar ta emot NGC2 under hösten 2026, och året innehåller röda team-övningar för att pressa systemets motståndskraft innan nästa anskaffningsbeslut.

TAK 5.6 släppt, ekosystemet fortsätter växa

TAK Product Center, den amerikanska statliga organisation som förvaltar TAK.gov och det öppna TAK-ekosystemet på GitHub, släppte version 5.6 av TAK-plattformen i mars 2026, med uppgivna förbättringar av prestanda, samverkan och uppdragseffektivitet över ATAK, WinTAK, iTAK och WebTAK. Fullständig funktionslista kräver inloggning på TAK.gov och är ännu inte oberoende verifierad, vi återkommer med konkreta detaljer när den är bekräftad.

STING: den ukrainska FPV-interceptorn byggd för att jaga Shahed och Geran

Det ukrainska bolaget Wild Hornets tillverkar STING, en FPV-interceptordrönare avsedd att bekämpa ryska attack- och spaningsdrönare som Shahed, Geran och Lancet i luften. Drönaren styrs via ELRS-radio med digital eller analog videolänk, når en marschfart på 140 till 170 km/h (toppfart uppges till 280 km/h), en operativ höjd på 0 till 5 000 meter och en räckvidd på omkring 37 kilometer på ett 8s3p-batteri.

Enligt Wild Hornets har STING förstört över 3 000 fiendedrönare under sina första sju månader i tjänst, med en uppgiven träffsäkerhet på 80 till 90 procent (upp till 100 procent i bästa fall). Operatörer uppges bara behöva två dagars träning, vilket gör systemet snabbt att skala ut till fler förband. Wild Hornets uppges samtidigt arbeta på en STING 2.0 för att även kunna bekämpa jetdrivna drönare.

Ukrainska förband har handlat för en miljard dollar på ett år via Brave1 Market

Ukrainas försvarsdepartement uppger att förband inom försvarsmakten under det första året (marknadsplatsen öppnade i augusti 2025) beställt utrustning för omkring 1 miljard dollar via Brave1 Market, statens digitala marknadsplats för försvarsteknik. Över 400 förband har handlat cirka 500 000 artiklar ur ett sortiment på över 1 100 produkter, främst obemannade luftfarkoster, markrobotar samt EW- och spaningssystem. Genomsnittlig leveranstid för lagerförda varor uppges till sju dagar, och juni 2026 var toppmånaden med beställningar för motsvarande 1,3 miljarder dollar.

Systemet bygger på "ePoints" som förband tjänar in genom verifierad stridsinsats (spaning, logistik, evakuering, bekämpade mål) och sedan själva väljer att spendera på utrustning, en decentraliserad upphandlingsmodell som ger stridande enheter direkt inköpsmandat istället för att gå via central materielförsörjning.